wat
But that's okay, because I'm happy anyways.
I'm working really hard to feel independent but in a way that would not result in me isolating and pushing people out of my heart.
I think I'm doing good. I'm doing better than before, atleast. I can feel it. That's for sure, and that's gotta mean something.
Jag har ingen anledning till varför jag skriver på engelska. Kände bara för det.
lektion.
när jag var liten hade jag Link ifrån Zelda som förebild, vilket för mig betydde att jag skulle vara en sån person som bara betyder bra saker för folk, som är det där undantaget... den där lilla hjälten i grönt...
antar att det har betytt att jag i vissa lägen begärt lite för mycket av mig själv
..nä okej, jag är visserligen inte den jag ville bli när jag var liten, men allt jag kan göra är att titta frammåt och göra det bästa av mig själv. har försökt för mycket att passa in i den värld jag själv byggt ihop, att man bara blivit besviken på sig själv.
saker funkar inte alltid som man vill. så är det bara. det gäller att hålla modet uppe. inse att man förändras - gör misstag, jobba på det man är missnöjd med, och försöka förstå vad man faktiskt egentligen vill med sig själv.
right?
det börjar bli dags.
fuck you och puss&kram, teenage angst. :)
äntligen.
men detta kom rakt innifrån.
ungefär lika ärligt som popcorn poppas.
:)
:D
sommarn '09
jag antar att det är en lite självisk känsla, det här. önskar jag bara kunde sluta tänka på dig och känna mig usel.
jag tror jag drar till Peace and Love i sommar förresten. det verkar värt.
come on through
jag vet i skrivande stund ärligt talat inte vad jag sysslar med. jag borde ta ett djupt andetag och analysera hela situationen, för det känns som att jag kommer råka göra något dumt om jag inte tänker mig för. möjligtvis krossa något med potential, eller något som kan komma och funka i framtiden
vitamin well defence.
text not related
Kan man inte bara få andas lite utan att få skuldkänslor? Allt ska tydligen komma ungefär samtidigt. Men men, jag kan välja att antingen vältra i självömkan, eller göra nånting konstruktivt av skiten.
De senaste dagarna har jag spelat pokemon ruby. Det är awesome. Absol och Minun är så fina. Jag spelade fram tills klockan 2 inatt utan att först inse vad klockan faktiskt var. Ah, fina spel. Sluta knulla med min dygnsrytm :D
Det är någonting som sker inom mig. En förändring of some sort. Jag kan inte sätta fingret på det men det känns som en sorts process. lol, prettomystiskt much?
Jag känner väl i stort sett alltid nån form av förändring inom mig, process ovanpå en annan process, men det här känns .. "livsavgörande"?.
Just a Regular Bad Evening
träffade manne idag. åh, den pojken. det enda vi pratade i princip om var flickan han tittar lite extra på. han känner henne knappt, så det är en förmån att jag känner henne sen innan. jag försöker att para ihop dem och är alltså frivilligt ett tredje hjul. :)
vi fyra (min kusin inkluderad) ska träffas på lördag. så idag har jag och manne suttit på café och planerat inför den dagen. stödord, saker att prata om, och tillochmed hur vi borde placera oss i fiket (borde han sitta mitt emot henne?).
blir så glad av det här att jag nästan får lite kärlekskänslor jag själv.
själv går jag runt och mår dåligt men låtsas att saker är bra. kärlekstrassel och lite moraliskt dilemma... fuck it.
båda dessa i-landsproblem tär smått på självkänslan. behöver uppmuntrande ord men kan inte--
en helt vanlig dag.
läst på om animaliska e-ämnen
sparat potentiellt goda veganrecept
klippt bort en massa hår på mitt huvud
tänkt på en viss person
idag borde jag:
städa
idag ska jag:
se på hedwig and the angry inch
kanske städa
Anyone else (but you)
idag är det "Tomorrow, in a year...", en electro-opera vars musik är komponerat av the knife. ska bli så jävla nice!
går med tvillingsystrarna disa & hanna och ett gäng andra jag förmodligen inte känner
even endlessness begins (with an end)
det känns så ogjort! vill konfrontera dig men ändå inte! borde bara låter det vara. jupp. det blir så jag gör.
nu har jag en hund här i mitt rum. det är Lisa och hon är nog lite halvt mentalt rubbad. skäller åt ALLT. mindrevärdeskomplex kanske. heh.
meneh!
fin dag annars. fina dagar. jag känner mig inte lika rädd och hopplös längre för framtiden.
LIVET FINNS.
och det står upp.
jag känner mig inte äcklig längre, inte längre dum. jag kan se ut ur mitt fönster sittandes i min säng med laptop i knäet och känna ungefär samma saker jag brukade känna.
ändå har jag egentligen inte gjort ett dugg. det har liksom bara skett. jag vill kunna förklara det men äeh, ändå inte. ibland känns det som man spoilar lite känslan när man måste kunna definera den till maximum. och det vill jag ju inte.
även oändigheten börjar (med ett slut)
Vi alla skrattar förställt
Vi alla suckar i smyg
och avbryts innan vi ens hunnit börja
Och när ridån slutligen går upp
Förstår du att de väntar
På ett fall, på ett fel, på ett slut
Det finns en tårfläckad stig
Kan du prata och lugna mig?
Kom nära i så fall
och se att jag åtminstonde försökt
Och ditt sista andetag
Ska du dra med välbehag
För vi får alla vårt till slut
Och vid ditt sista andetag
Blir dina demoner dina bästa vänner
För vi får alla vårt till slut
anteckningar 19.01.10
"Konceptet som är jag", min självbild, är helt onödig. Den finns inte. Den är inte helt rätt och den gör mig förvirrad ibland. Den ska jag kasta bort. Jag ska inte tänka mer på det. Jag kommer ingen vart med att försöka justifiera mig själv. Jag vet egentligen inte varför jag försöker komma närmare min idylliska bild av mig själv, för jag är nästan säker på att när jag väl nått den så kommer jag ändå inte vara nöjd och bara sträva efter någonting ännu längre bort.
phonecall #2
The Very Short Day
- "Hur kom du äntligen loss från drömmen? Du förstår, det är mitt problem. Jag är fast. Jag tror jämt att jag ska vakna upp men jag vaknar bara upp till ännu en dröm. Jag orkar inte. Det känns som det pågår för evigt och jag tappar min motivation och allt jag en gång stod för verkar inte lika viktigt längre. Jag kommer inte ut, jag vill vakna upp på riktigt. Hur vaknar man upp?"
- "Vakna upp? Jag vet inte, jag är inte bra på det där längre. Men um, om det är vad du vill, jag menar, så borde du det förmodligen. Jag menar, du vet ifall du kan vakna upp, så då borde du, för en dag kommer du inte kunna det. Så um... Men det är lätt. Du vet. Bara, gör det. Vakna upp."
Nåja. Allt är inte fy skam iallafall. Elin har döpt en pokemon efter mig. Såhär ser jag ut:
