threehundredfiftyeight days in two.

idag köpte jag det här spelet.
Kingdom Hearts 358/2 days
det är roligt och charmigt.

idag träffade jag Emma, vi såg på skräckfilmer. Candyman, som var otroligt dålig och Halloween (2007 remake) som var rätt bra men saknade ett större djup.

och idag pratade fredrika med mig.. :) Det kändes bra.

tout petit la planète

har kanske skaffat band. Vi är två pers hittills visserligen bara, men vi har ambitionerna - att ha kul, detvillsäga. det känns fel att börja spela för att nå en statusprydd topp. spelar man utav den anledningen så förlorar musiken man gör sin charm.
det känns otroligt roligt att ha något att göra om dagarna nu iallafall förutom att leta jobb.
jobb.. bleh.

Halloweenfest på lördag.
känner mig lite orolig, jag gillar egentligen inte att ha fest.. visserligen är det mer tyllman & c:o's fest, jag förser dem bara med lokalen. men det i sig är ju ett stort ansvar.
stort ansvar.. bleh.
Hoppas alla inte lever om och har sönder massa saker bara. Paranoid pojke no.1

Jag gillar livet i övrigt
samtidigt som jag tappar lust för en del saker (?) så väcks en lust för annat.

HURSOMHELST
puss

..and the infinite vividness

Glöm allt jag sagt och kom ihåg allt jag säger!

fan
ibland vet man inte, och man säger saker i sin osäkerhet.
nu är jag VANSINNIGT säker och har för en gångs skull ingen lust av att dela med mig, för ibland känns det som att man sagt en sak för många gånger och på så sätt tappat sin trovärdighet.

Därför tänker jag hålla detta inom mig, och inte upplysa folk om den sanna processen i min förändring, för den enda jag behöver visa mig trovärdig inför

är

mig själv

"I am sorry Mario, but the princess is in another castle"

i fredags och lördags var det klädbytardagen, jag hittade två par riktigt fina skor och ett par tröjor. Älskar sådana här event, hoppas de dyker upp oftare! vore kul att arrangera nånting liknande själv någondag..

:)

Nnnngghh. Jag önskar f.ö. att jag hade en normal hjärna.
med normala rutinmönster.
med normala tankar.
med ett normalt sunt förnuft.

Desperata försök..
måste varva ner och lägga av. Melankoliken måste arkiveras!

anteckningar 22.10.09 niklas

Räddningen är inte kärleken

Man blir inte äldre,
man blir bara gammal

jag ångrar inte att jag mötte dig
men jag ångrar att du mötte mig

ord är flyktiga. skriva av sig?

Räddningen är närvaro i sin frånvaro

Helt okej distanserat.

Jag tynar inte bort. Jag imploderar. Mina känslor rinner ner för mina inärvor, mina ben, och vilar slutligen i mina fötter. Jag trampar på dem och det känns innifrån. Det känns dåligt bra. Det dåliga känns bra. Världens bästa dåliga känsla. Det känns fånigt. Det känns kliché. Men det känns. Bry?

Visualisera?

tro på dig själv. F klarar allt bara hen vill. Och orkar. Det känns inte töntigt att tro att hen kommer att rycka upp sig maximalt mycket, till den grad att hen börjar tro på sin plats i livet igen.

konceptet behöver inte vara tråkigt!

ljudet och bilden synkroniserar sig

Det finns en anledning till att jag älskar film och tv, att jag är en del av gemenskapen som finns bland karaktärerna men inte behöver engagera mig, behöver inte prestera, bidra med leenden, skämt, smarta observationer, osv. Fiktionen låter mig andas.
Såvida jag inte blir alltför ledsen av alla leenden - just för att jag känner en avundsjuka och en önskan att befinna mig i deras situation.

Jag minns en gång en regnskur

just nu, just idag har jag insett att jag verkligen behöver träffa pappa mer. jag har skjutit upp det så himla mycket. jag vet egentligen inte varför. jag tror jag inte behöver analysera den tanken heller, jag trivs med att inte veta varför.
hursomhelst så har jag bestämt mig; jag ska hälsa på honom imorgon, och efter det så ska jag börja träffa honom oftare.

jag har hittat de bästa läsglasögonen förresten.
Blicken

jag har hittat en kompis här i Kallhäll också. jag vet att det låter fånigt, men under de senaste 10 åren jag har bott här har jag aldrig haft en riktig vän som spontant bjuder över en på fika.
hon pratar mycket och jag gillar att lyssna.. :)

Eurovision socialist contest 2001

jag har inga illusioner längre om att jag måste bete mig på ett särskilt inprogrammerat sätt. det är väldigt skönt och är en sak jag krigat för i många år. var är medaljen?

jag behöver ingen medalj.

den här hösten och vintern känns som terminer då jag kommer i princip inte ha någon slags kontakt med min bror. det känns lite trist och förutbestämt sådär, men.. varför tänker jag på det här? jag saknar honom. idjüt. sluta vara så stolt.

idag ska jag på bob hund, ifall biljetter ännu finns. jag hoppas. en spelning kl 16.00, och sedan maskeradfest. awesome day is awesome.

Det tog mig flera år att förstå.

Wasn't our mission just to patrol?

allting ligger på mitt golv och ser stökigt ut. mina fina musse pigg-burkar, ett ritblock, ett playstation 2 och ett gamecube, kläder, mina blåa fjällräven ryggsäck. jag måste ta och städa snart. Men uuh, måste jag vara så lat ):

idag skriver jag en lista som ska användas i tider av identitetskris. jag tycker faktiskt om hur jag är nu och det vill jag hemskt gärna komma ihåg tills tider då jag får för mig att jag inte gör det. skriv en lista du också, och skicka den till Biskop Brasks Gränd 50, Järfälla 176 76 Stockholm.

jag tänker hemskt gärna på värdelösa saker. som att 'kattlåda' är ett fint ord. har kommit fram till att det är dumt att skämmas över sådant. varför ska man det egentligen? Alla den här synen på vad som är 'vuxet'. Jag tror man inte är riktigt vuxen om man bekymrar sig över hur man är vuxen...


RSS 2.0