So nice, so smart
Tonky Tonk of Wermland
Är så himla arg.
Jag orkar inte. Men jag kan inte gå runt och vara arg på folk för jag antar att jag inte visar tillräckligt att jag behöver dem just nu. Vill stöta bort folk för min egen trygghet men då motsäger jag mina egna råd. Och jag gillar mina råd. De är bra. De funkar för mig, bara jag tar tag i dem.
missförståndet i ett missförstånd.
Jag kämpar men det märks ju tydligen inte.
Hurrah för mig.
Jag klarar inte av att höra allt. Men jag försöker. Känner mig lagom betydelselös.
Hurrah för mig.
Jag klarar inte av att höra allt. Men jag försöker. Känner mig lagom betydelselös.
En rikedom av sandkorn
Vet inte vad det liknar
Men jag tror nog att det kommer snart vår väg
En rikedom av sandkorn verkar bra
Om det skall likna mina tankar vid en bild
Nu är jag jättetråkigt distanserad
Jag tycker bara det är segt att diskutera
Säg omelett tills du spyr en dag
Ät dig mätt på ett andetag.
Men jag tror nog att det kommer snart vår väg
En rikedom av sandkorn verkar bra
Om det skall likna mina tankar vid en bild
Nu är jag jättetråkigt distanserad
Jag tycker bara det är segt att diskutera
Säg omelett tills du spyr en dag
Ät dig mätt på ett andetag.
Jag skulle kunna skriva vadsomhelst
Ljuga
Framstå som intressant
Förvränga sanningen
Försöka duga
men det hade ju inte känts bra.
moln av någonting helt annat
Gick förbi en leksaksautomat påväg hem till Emma och bestämde mig för att köpa en sån där genomskinlig gummisak man virar runt fingret och sedan kastar mot väggen så den kletar fast sig.
Tänkte lite på bollen som huvudpersonen i "Naiv. Super." kastar mot väggen för att koppla av och tyckte att 5kr var rätt värt för ett sådant ändamål.
Anyhoweverways.
Simpsonsmarathon hos Emma var idag. Det var rätt slött, och avsnitten som visades var inte de bästa. Påvägen hem hade jag helt glömt bort att det var lördag och vart förvånad när jag såg berusade häftiga killar lite överallt. JAJUSTE. Tidsuppfattning, Robin.
Tänkte lite på bollen som huvudpersonen i "Naiv. Super." kastar mot väggen för att koppla av och tyckte att 5kr var rätt värt för ett sådant ändamål.
Anyhoweverways.
Simpsonsmarathon hos Emma var idag. Det var rätt slött, och avsnitten som visades var inte de bästa. Påvägen hem hade jag helt glömt bort att det var lördag och vart förvånad när jag såg berusade häftiga killar lite överallt. JAJUSTE. Tidsuppfattning, Robin.
tick tick tick --
Här är jag! Här är jag! Men var är jag?
Egentligen borde jag gått och lagt mig för längesedan, men mitt huvud fungerar halvt (läs: inte) ändå. Sitter och laddar hem en massa film och tittar på min extremt fina och rena bakgrundsbild på den nya datorn (en 1UP mushroom mot svart bakgrund).
I eftermiddags hade jag nog en av de mest givande samtalen med Tova förresten. Fick mig att tänka på saker.
Just nu tittar jag på när mamma slår in julklappar. Hon har inte gått och lagt sig än.
Elina är en regnbåge. Det tycker jag.
Och jag är en bob-omb som exploderar i mynt och kärlek när regnbågen träffar mig.
Egentligen borde jag gått och lagt mig för längesedan, men mitt huvud fungerar halvt (läs: inte) ändå. Sitter och laddar hem en massa film och tittar på min extremt fina och rena bakgrundsbild på den nya datorn (en 1UP mushroom mot svart bakgrund).
I eftermiddags hade jag nog en av de mest givande samtalen med Tova förresten. Fick mig att tänka på saker.
Just nu tittar jag på när mamma slår in julklappar. Hon har inte gått och lagt sig än.
Elina är en regnbåge. Det tycker jag.
Och jag är en bob-omb som exploderar i mynt och kärlek när regnbågen träffar mig.
Jag donerar min själ, det är allt jag har
I get it at the same time I kinda don't. Egentligen vill jag bara att vi struntar i detta, för det känns verkligen bara som att jag väntar på att bli sårad. Jag bygger upp spänningar och andra onödigheter.
Annat i livet: min ansökan till kävesta folkhögskola har inte skickats ännu. Väntar på mina referensers tillåtelser att få använda dem. Det går lite segt.
Annat i huvudet: vill begrava mig i TV-spel och stjärnor.
Jaja, tur att Mew är gullig iallafall:
Det snöar mycket och jag halkar överallt
Annat i livet: min ansökan till kävesta folkhögskola har inte skickats ännu. Väntar på mina referensers tillåtelser att få använda dem. Det går lite segt.
Annat i huvudet: vill begrava mig i TV-spel och stjärnor.
Jaja, tur att Mew är gullig iallafall:
Det snöar mycket och jag halkar överallt
Silly Boy Blue
Vill jag ens?
I rather be a wheel
Avreagerade mig genom att hälla upp vatten och skvätta överallt på toaletten. Taket. Väggen. Handdukarna. Kläderna. Det kändes destruktivt härligt samtidigt som det inte gjorde någon särskild skada. Alla behöver ett sätt att slappna av på.
Mår relativt bra förutom att jag ibland önskar jag vore någon annan. Finns en kille på ett community som får exakt den responsen från två av mina vänner jag själv önskar att jag fick (från dem).
Krigar fortfarande mot den simpla självkänsloångesten men jag tror att jag kommer vinna bara jag lär mig att se mig själv på ett annat sätt. Vilket jag redan gör, fast bara lite.
Imorse låg jag bredvid min lillebror när han vaknade upp. Jag klappade honom på magen och sa att det var dags för honom att gå upp. Det utvecklades till att jag försökte kittla honom lite, han tyckte om det.
Dessvärre fastnade han framför TVn när han skulle till dagis och när jag stängde av så började han våldsamt hoppa på mig.
Det där fina uppvaknandet kändes surrealistiskt och bortblåst.
Mår relativt bra förutom att jag ibland önskar jag vore någon annan. Finns en kille på ett community som får exakt den responsen från två av mina vänner jag själv önskar att jag fick (från dem).
Krigar fortfarande mot den simpla självkänsloångesten men jag tror att jag kommer vinna bara jag lär mig att se mig själv på ett annat sätt. Vilket jag redan gör, fast bara lite.
Imorse låg jag bredvid min lillebror när han vaknade upp. Jag klappade honom på magen och sa att det var dags för honom att gå upp. Det utvecklades till att jag försökte kittla honom lite, han tyckte om det.
Dessvärre fastnade han framför TVn när han skulle till dagis och när jag stängde av så började han våldsamt hoppa på mig.
Det där fina uppvaknandet kändes surrealistiskt och bortblåst.
Pic is related
Idag ska jag på luciafirande hos kusinerna Runnakko. Jag brukar vanligtvis inte ha någon särskild kontakt med min släkt, förutom på högtider och så (som denna iofs hehu). På senare tid har jag fått lite bättre kontakt med Frida, vilket jag hoppas leder till bättre kontakt med Moa och Malin.
Jag har alltid saknat en sorts nära sammankoppling till min familj som man ser att många kanske har.
Idag blir även dagen jag skickar in min ansökan till Animationslinjen (som flyttat från fellingsbro till kävesta). Wish me good luck, soldiers
Also, it's dangerous to go alone. Here, take this:
Jag har alltid saknat en sorts nära sammankoppling till min familj som man ser att många kanske har.
Idag blir även dagen jag skickar in min ansökan till Animationslinjen (som flyttat från fellingsbro till kävesta). Wish me good luck, soldiers
Also, it's dangerous to go alone. Here, take this:
anteckningar 091209
Livet är väl inte alls så komplicerat egentligen, men man påtvingas jämt av en massa "ansvar", "ideal", och annat som gör att ens huvud fylls och man får en känsla av att inte orka mer, och i vissa fall vill man bara explodera.
Enligt mig är det rätta sättet att leva, är att att leva för att uppnå känslor som endorfiner och tillfredställelse. De upplever jag genom att spela tvspel eller gå ut och gå runt i stan, springa upp för uppförsbackar, eller läsa en bok om nån med samma tankesätt som jag.
Jag tror att problemet är att många sätter allt för höga krav på sig själva och går sönder när dem inte uppfyller detta. Sätt otroligt låga krav på dig själv. När du väl klarat av dessa små krav, så kan du börja ställa lite högre. Och sen högre. Och sen ännu högre. Förstår du? Så att du liksom alltid är i balans med dig själv.
Sök inte sönder dig.
Enligt mig är det rätta sättet att leva, är att att leva för att uppnå känslor som endorfiner och tillfredställelse. De upplever jag genom att spela tvspel eller gå ut och gå runt i stan, springa upp för uppförsbackar, eller läsa en bok om nån med samma tankesätt som jag.
Jag tror att problemet är att många sätter allt för höga krav på sig själva och går sönder när dem inte uppfyller detta. Sätt otroligt låga krav på dig själv. När du väl klarat av dessa små krav, så kan du börja ställa lite högre. Och sen högre. Och sen ännu högre. Förstår du? Så att du liksom alltid är i balans med dig själv.
Sök inte sönder dig.
nicotine & gravy
Idag fyller lillebror 19 år.
En trevlig tjej med världssämsta attribut kommer hit vid nyår.
I januari åker jag till Jämtland och gör den stan osäker.
Jag har funnit nöjet i att spela tvspel igen, efter ett par månaders speltorka. Lyckligtvis återupplivas mitt tecknande på samma sätt. Jag ska börja göra arbetsprover till Animationslinjen snart (som förresten bytt skola nu och inte nämner nått om arbetsprover? Hm ..)
Livet rockar sockor.
En trevlig tjej med världssämsta attribut kommer hit vid nyår.
I januari åker jag till Jämtland och gör den stan osäker.
Jag har funnit nöjet i att spela tvspel igen, efter ett par månaders speltorka. Lyckligtvis återupplivas mitt tecknande på samma sätt. Jag ska börja göra arbetsprover till Animationslinjen snart (som förresten bytt skola nu och inte nämner nått om arbetsprover? Hm ..)
Livet rockar sockor.
inte mina ord.
Kalle är den typen du älskar att hata.
Han är alltid på gott humör och har alltid något positivt att säga.
När någon frågade honom hur han mådde svarade han:
’Om jag mådde bättre hade jag varit tvillingar’.
Han var en naturlig inspiratör. Om en av de anställda hade en dålig dag var Kalle där och talade om för de anställde hur man kunde se positivt på situationen.
Jag blev nyfiken av att se detta, så en dag gick jag bort till Kalle och frågade honom: ’Hur lyckas du?’
Kalle svarade: ’Varje morgon vaknar jag och säger till mig själv: Du har två val idag. Du kan välja att vara på gott humör eller du kan välja att vara på dåligt humör. Jag väljer att vara på gott humör.’
Varje gång det sker något dåligt, kan jag välja att vara ett offer eller dra lärdom av det. Jag väljer att dra lärdom av det.
Varje gång någon kommer och klagar hos mig, kan jag välja att acceptera deras klagan eller jag kan välja att peka på de positiva sidorna i livet.
Jag väljer de positiva sidorna i livet.
’Säkert, men det är inte fullt så enkelt’, protesterade jag.
’Det är det’, svarade Kalle. Livet handlar om val. När du tar bort allt runt omkring är varje situation ett val. Du väljer hur du vill reagera på situationen.
Du väljer hur folk skall påverka ditt humör.
Det är du som väljer om du vill vara på bra eller dåligt humör.
Till syvende och sist är det ditt val hur du lever ditt liv.
Jag funderade över vad Kalle hade sagt.
Strax därefter lämnade jag företaget för att starta eget. Vi tappade kontakten, men jag tänkte ofta på honom när jag gjorde ett val i förhållande till livet, istället för att bara reagera på det.
Många år senare hörde jag att Kalle var inblandad i en allvarlig olycka med ett fall på 20 meter från en radiomast. Efter 18 timmars operation och flera veckor på intensiven, blev Kalle utskriven från sjukhuset med skenor längs ryggen.
Jag träffade Kalle ca sex veckor efter olyckan. Då jag frågade honom hur han mådde, svarade han: ’Om jag mådde bättre skulle jag ha varit tvillingar. Vill du se ärren?’
Jag avböjde erbjudandet om att se ärren, men frågade honom om vad som försiggick i huvudet på honom under olyckan.
’Det första jag tänkte på var på min ännu ofödda dotter’, svarade Kalle.
’Så medan jag låg på marken mindes jag att jag hade två val. Jag kunde välja att leva eller jag kunde välja att dö. Jag valde att leva’.
’Var du inte rädd? Blev du inte medvetslös?’ frågade jag
Kalle fortsatte: ’Ambulanspersonalen var fantastisk. De sa hela tiden att allt kommer att gå bra. Men då de rullade in mig på akutmottagningen och jag såg uttrycken i läkarnas och sjuksköterskornas ansikten, blev jag vettskrämd. I deras ögon stod skrivet: ’Han är döende’. Jag visste att jag måste göra något.
’Vad gjorde du då?’, frågade jag.
’Det var en sjuksköterska som skrek frågor till mig’, sa Kalle.
Hon frågade om jag var allergisk mot något.
’Ja’, svarade jag. Läkarna och sjuksköterskorna stannade upp medan de väntade på mitt svar.
Jag tog ett djupt andetag och ropade: ’Tyngdkraften’.
Genom deras skratt sa jag till dem: ’Jag väljer att leva. Operera mig som om jag var levande, inte död’.
Kalle överlevde tack vare läkarens skicklighet, men också på grund av sin fantastiska inställning.
Jag lärde av honom att varje dag kan vi välja att leva fullt ut.
Inställningen är, trots allt, allt.
Han är alltid på gott humör och har alltid något positivt att säga.
När någon frågade honom hur han mådde svarade han:
’Om jag mådde bättre hade jag varit tvillingar’.
Han var en naturlig inspiratör. Om en av de anställda hade en dålig dag var Kalle där och talade om för de anställde hur man kunde se positivt på situationen.
Jag blev nyfiken av att se detta, så en dag gick jag bort till Kalle och frågade honom: ’Hur lyckas du?’
Kalle svarade: ’Varje morgon vaknar jag och säger till mig själv: Du har två val idag. Du kan välja att vara på gott humör eller du kan välja att vara på dåligt humör. Jag väljer att vara på gott humör.’
Varje gång det sker något dåligt, kan jag välja att vara ett offer eller dra lärdom av det. Jag väljer att dra lärdom av det.
Varje gång någon kommer och klagar hos mig, kan jag välja att acceptera deras klagan eller jag kan välja att peka på de positiva sidorna i livet.
Jag väljer de positiva sidorna i livet.
’Säkert, men det är inte fullt så enkelt’, protesterade jag.
’Det är det’, svarade Kalle. Livet handlar om val. När du tar bort allt runt omkring är varje situation ett val. Du väljer hur du vill reagera på situationen.
Du väljer hur folk skall påverka ditt humör.
Det är du som väljer om du vill vara på bra eller dåligt humör.
Till syvende och sist är det ditt val hur du lever ditt liv.
Jag funderade över vad Kalle hade sagt.
Strax därefter lämnade jag företaget för att starta eget. Vi tappade kontakten, men jag tänkte ofta på honom när jag gjorde ett val i förhållande till livet, istället för att bara reagera på det.
Många år senare hörde jag att Kalle var inblandad i en allvarlig olycka med ett fall på 20 meter från en radiomast. Efter 18 timmars operation och flera veckor på intensiven, blev Kalle utskriven från sjukhuset med skenor längs ryggen.
Jag träffade Kalle ca sex veckor efter olyckan. Då jag frågade honom hur han mådde, svarade han: ’Om jag mådde bättre skulle jag ha varit tvillingar. Vill du se ärren?’
Jag avböjde erbjudandet om att se ärren, men frågade honom om vad som försiggick i huvudet på honom under olyckan.
’Det första jag tänkte på var på min ännu ofödda dotter’, svarade Kalle.
’Så medan jag låg på marken mindes jag att jag hade två val. Jag kunde välja att leva eller jag kunde välja att dö. Jag valde att leva’.
’Var du inte rädd? Blev du inte medvetslös?’ frågade jag
Kalle fortsatte: ’Ambulanspersonalen var fantastisk. De sa hela tiden att allt kommer att gå bra. Men då de rullade in mig på akutmottagningen och jag såg uttrycken i läkarnas och sjuksköterskornas ansikten, blev jag vettskrämd. I deras ögon stod skrivet: ’Han är döende’. Jag visste att jag måste göra något.
’Vad gjorde du då?’, frågade jag.
’Det var en sjuksköterska som skrek frågor till mig’, sa Kalle.
Hon frågade om jag var allergisk mot något.
’Ja’, svarade jag. Läkarna och sjuksköterskorna stannade upp medan de väntade på mitt svar.
Jag tog ett djupt andetag och ropade: ’Tyngdkraften’.
Genom deras skratt sa jag till dem: ’Jag väljer att leva. Operera mig som om jag var levande, inte död’.
Kalle överlevde tack vare läkarens skicklighet, men också på grund av sin fantastiska inställning.
Jag lärde av honom att varje dag kan vi välja att leva fullt ut.
Inställningen är, trots allt, allt.
It's bad enough you sell your waking life for minimum wage, but you get your dreams for free.
Idag kl 13.00 ska jag sätta mig i tatuerarstolen. Och där ska jag sitta i ungefär 4 timmar.
För övrigt är jag helt såld på den här killen ( http://www.youtube.com/watch?v=52TtjRmIoTs ), men det går i princip inte att hitta något av honom att ladda ner. Osis och grejor. Jag brukar aldrig gilla blues egentligen, men det är något speciellt med honom. Kolla in Teeth också. Han låter som en typisk Tim Burton-karaktär. <3
annars så har jag väl börjat fixa min dygnsrytm igen. Huzzah!
Jag känner mig inte heller speciellt trött vilket jag borde. Vilken fest.
annars då #2? Livet bygger sig själv. Jag drömmer mycket mer än förut och det gillar jag. Jag försöker låta dem smälta in i mitt vakna tillstånd och påverka mitt humör. Vilket faktiskt har funkat förut. Har du inte märkt att när du haft en ganska bra dröm, så har din dag för det mesta känts bra?
För övrigt är jag helt såld på den här killen ( http://www.youtube.com/watch?v=52TtjRmIoTs ), men det går i princip inte att hitta något av honom att ladda ner. Osis och grejor. Jag brukar aldrig gilla blues egentligen, men det är något speciellt med honom. Kolla in Teeth också. Han låter som en typisk Tim Burton-karaktär. <3
annars så har jag väl börjat fixa min dygnsrytm igen. Huzzah!
Jag känner mig inte heller speciellt trött vilket jag borde. Vilken fest.
annars då #2? Livet bygger sig själv. Jag drömmer mycket mer än förut och det gillar jag. Jag försöker låta dem smälta in i mitt vakna tillstånd och påverka mitt humör. Vilket faktiskt har funkat förut. Har du inte märkt att när du haft en ganska bra dröm, så har din dag för det mesta känts bra?